• Kontakt
• Sidöversikt
• In English
• Suomeksi
• Hjälp

Budgetprocessen

Alla kommuner ska innan november månads utgång fastställa en budget för det kommande året och ha en plan för de där på följande två åren. Av budgeten framgår hur kommunen fördelar pengarna mellan nämnderna.

 

I början av varje år antar kommunstyrelsen budgetanvisningar som sedan skickas ut till nämnderna. Av anvisningarna framgår vilka preliminära ekonomiska ramar som nämnderna har att röra sig inom samt en tidsplan. Nämndernas uppdrag är att ta fram ett förslag till budget för den egna nämnden. Till sin hjälp har de föregående års bokslut och årsredovisning, förändrade behov och omvärldsanalyser samt prognoser för till exempel löneutveckling och inflation.

 

Nämnderna skickar tillbaka sina budgetförslag till kommunstyrelsen som tar ställning till förslagen och väger samman dem till en budget för hela kommunen. Budgeten är kommunens viktigaste politiska fråga och de politiska partierna lägger fram egna budgetar med olika mål och prioriteringar. I juni behandlar fullmäktige de olika budgetförslagen och fastställer budgeten. Samtidigt fastställs skattesatsen.

 

Budgeten skickas till nämnderna som då kan börja förbereda en anpassning av den nuvarande verksamheten till den budget som gäller från och med årsskiftet.

 

Om det under perioden juli-oktober kommer prognoser som tyder på att till exempel skatteunderlag, löneutveckling och inflation kraftigt förändrats mot tidigare prognoser kan fullmäktige senast i november justera budgeten. Det hände till exempel 2008 och 2009 på grund av den globala lågkonjunkturen. Om det föreligger särskilda skäl får beslut om budget tas under december månad. Beslut om skattesats ska alltid tas senast under november månad.

Rambudget

Det finns flera olika sätt att lägga budgetar på, till exempel rambudgetering, pengsystem (budget efter utförda prestationer), betällar-utförar-modell och nollbasbudgetering/behovsbudgetering. I Älvkarleby kommun används rambudgetering. Det innebär att kommunfullmäktige bestämmer hur mycket pengar varje nämnd ska få för att bedriva sin verksamhet och sätter mål för att styra verksamheten.

 

Förvaltningscheferna och nämnderna ansvarar för att förvaltningarna håller sig inom budgeten och att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och politiska mål. Förenklat kan det uttryckas som att de förtroendevalda bestämmer vad som ska göras och tjänstemännen bestämmer hur det ska göras.

Ett positivt ekonomiskt resultat

Alla kommuner är skyldiga att upprätta sina budgetar så att intäkterna överstiger kostnaderna, det vill säga att kommunen budgeterar för ett positivt ekonomiskt resultat. I en långkonjunktur är det därför inte tillåtet för kommuner att budgetera för underskott för att sedan ta igen det under en högkonjunktur. Förklaringen är att om dagens kostnader betalas av morgondagens skattebetalare så får de svårare att hantera sina egna kostnader.

 

Ett positivt resultat behövs bland annat för att erhålla en buffert och för (del)finansiering av kommunens investeringar, för att minska upplåningsbehovet och därmed inte öka låneskulden och räntekostnaderna. Kommunernas samarbetsorganisation SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) rekommenderar att 2 % av den totala budgeten ska vara överskott. Detta för att kunna hantera bland annat pensionsskulden och större investeringar.

Redovisas ett underskott (det vill säga en minskning av det egna kapitalet) ett år, ska det egna kapitalet återställas inom den kommande treårsperioden.

Intäkter och kostnader

Kommunerna får framför allt sina intäkter i form av kommunal skatt, men också via det kommunala skatteutjämningssystemet, generella statsbidrag, specialdestinerade statsbidrag, taxor och avgifter, hyror och räntor.

 

Kommunens största kostnad är löner. Andra större kostnadsslag är hyror, bidrag, material, köp av tjänster, kostnadsutjämningsavgifter samt räntekostnader.

 

sidresurser

• Skriv ut sida
• Anpassa sida
• Kontakta oss