Varför är prao viktigt redan i grundskolan? Vad säger eleverna efter sina veckor ute – och vad behöver arbetsgivare veta för att våga öppna dörren? Vi träffade Annika Ahlenbring, studie- och yrkesvägledare på Rotskärsskolan och Älvboda friskola, för att få svaren. Här är hennes viktigaste insikter – plus konkreta råd till dig som handledare.

Därför spelar prao roll – på riktigt

Prao är mer än en vecka utanför klassrummet. Det är första mötet med arbetslivets logik: tidiga starter, ansvar och lagarbete – men också känslan av att göra nytta.

“Elever behöver förstå vad arbete är och varför vi jobbar. Prao hjälper dem att utmana sig själva, se vad som passar – och upptäcka att de fungerar i en helt ny miljö", säger Annika Ahlenbring.

Tre effekter Annika ofta ser:

• En förståelse för vad arbete innebär. Prao ger en första realistisk bild av arbetslivet – varför vi jobbar och hur samhället hänger ihop.
• Eleverna testar vad de trivs med (och inte), vilket hjälper dem inför framtida studie- och yrkesval och ger mer kunskap om fler yrken.
• Att växa som person. Upplevelsen av att göra nytta utanför hem/skola/fritid stärker självkänslan: “Jag kände mig uppskattad och kunde bidra.”

Röster från eleverna – så känns prao

• Nya rutiner: “Det var tidigt och längre än skolan.”
• Ansvar på riktigt: “Man måste leverera, inte bara vara där.”
• Gemenskap: “Det var kul att vara en del av gänget.”
• Skolsporre: “Jag behöver klara betygen för att komma vidare.”

Och den sociala spridningseffekten ska inte underskattas: klasskompisars berättelser breddar bilden – plötsligt finns 17–18 yrken i huvudet, inte bara fem.

Prao är en process – före, under och efter

Prao handlar inte bara om själva veckan ute på en arbetsplats, utan om hela processen runt omkring. Före praon förbereds eleverna genom samtal om förväntningar, säkerhet och vad de vill lära sig. Det handlar om att matcha intressen med möjliga platser och tänka igenom vilka uppgifter som kan passa. Under praon hålls kontakt mellan skolan och arbetsplatsen, och korta avstämningar gör stor skillnad. Eleverna får möjlighet att se hela verksamheten, inte bara ett moment, och får därmed en mer verklighetsnära bild av arbetslivet. Efter praon avslutas perioden med reflektion och feedback – vad gick bra, vad var svårt och vad väckte nyfikenhet? De samtalen hjälper eleven att se sina styrkor och väcker nya tankar inför framtida studie- och yrkesval.

Läget i samarbetet med företag

Samarbetet mellan skolan och de lokala företagen bygger på engagerade stöttepelare – företag som år efter år tar emot elever och ofta även öppnar för andra praktikformer. Deras insats är ovärderlig. Samtidigt finns en tydlig utmaning i att hitta nya platser. Många lokala företag är små och upplever att tiden och resurserna inte riktigt räcker till. Dessutom kan arbetsmiljöregler ibland begränsa vilka uppgifter elever får utföra. Men det går nästan alltid att hitta säkra och meningsfulla moment som ger eleven en inblick i verksamheten – och som bidrar till att fler ungdomar får chans att upptäcka arbetslivet på nära håll.

Till dig som tvekar att ta emot en praoelev

“Prova. Det är ett sätt att visa upp ditt företag. Elevernas omdömen ger ringar på vattnet – till kompisar, familjer och nätverk. Och du kan möta en framtida medarbetare”, fortsätter Annika.

Mervärden för företag

Att ta emot en praoelev ger flera mervärden för företaget. Elevernas frågor och nyfikenhet bidrar med färska perspektiv på verksamheten – både kring kunder, digitala arbetssätt och hur företaget uppfattas utifrån. Samtidigt gör företaget en insats för den sociala hållbarheten genom att hjälpa unga att förstå arbetslivet, bygga framtidstro och hitta sin väg vidare mot studier och yrke.

Vanliga farhågor – och hur de kan lösas

• “Vi hinner inte handleda.” Dela på ansvaret i teamet och ge eleven tydliga, avgränsade uppgifter.
• “Vi har inga lämpliga uppgifter.” Planera i förväg och “spara” passande moment till praoveckan.
• “Arbetsmiljöregler stoppar allt.” Det finns alltid riskfria, relevanta uppgifter som speglar kärnverksamheten.

Så ser en riktigt bra praoplats ut

• Förberedd och nyfiken på eleven; visar helheten i verksamheten (inte bara ett moment).
• Tydlig start, uppföljning under veckan och ett värdigt avslut.
• Alla vet att en praktikant kommer – och inkluderar eleven i gänget.
• En enkel arbets-T-shirt/namnbricka förstärker tillhörigheten.

Tre tips till handledare som tar emot högstadieelever

1. Planera: Lista vad eleven kan och inte kan göra utifrån regler och säkerhet.
2. Visa upp helheten: Ge korta insikter i flera delar av jobbet (beställning, kundkontakt, produktion, uppföljning).
3. Följ upp: Rundvandring första dagen, korta avstämningar under veckan och ett avslutande samtal.

När prao gör verklig skillnad

Annika berättar om en elev med stora läs- och skrivsvårigheter som fick en lyckad prao, därefter extra prao och praktik via gymiasieksolans Individuella program (IM). Hen blev först i årskullen med fast jobb – och arbetar kvar i samma yrke i dag.

Blick framåt – så kan vi växa samarbetet

• Kontaktperson hos fler företag: Behöver inte innebära prao direkt – kan vara studiebesök, skolbesök eller elevintervjuer.
• Prao-pooler: Flera arbetsplatser delar vecka/dagar så att eleven får se flera delar av en bransch (t.ex. vård/omsorg, teknik, handel).
• Verktyg som underlättar: Mitt yrkekort ger enkla frågor att utgå ifrån när någon från arbetslivet möter elever – sänker tröskeln att medverka.

Vill du öppna dörren för en elev?

Är du nyfiken, men osäker på hur det går till? Hör av dig till Näringslivskontoret så hjälper vi dig hitta en form som passar din verksamhet – från studiebesök till praovecka eller medverkan i klassrummet.