När den som avlidit saknar anhöriga eller andra närstående är det kommunen som ansvarar för att

• beställa begravning,
• förvalta dödsboet,
• besluta om dödsboanmälan,
• lämna ekonomiskt bistånd till begravningskostnader om tillgångar saknas i dödsboet.

Huvudregeln är att bouppteckning ska göras efter den avlidne. Det är en skriftlig sammanställning som visar hur dödsboets ekonomi ser ut.

Bouppteckningen ska göras inom tre månader från dödsdagen och därefter lämnas till Skatteverket för registrering inom en månad. Det innebär att du har totalt fyra månader på dig.

Du kan göra bouppteckningen själv. Mer information om bouppteckning finns på Skatteverkets webbplats.

Om du vill ha hjälp att göra bouppteckningen kan du vända dig till en begravningsbyrå, bank eller annan juridiskt kunnig person.

Dödsboanmälan

En dödsboanmälan blir aktuell om den avlidne inte har tillgångar eller försäkring som täcker de kostnader som uppkommer i samband med dödsfallet.

Om du har en anhörig som avlidit och saknar tillgångar ska du kontakta socialtjänsten så snart som möjligt för att se om en dödsboanmälan kan genomföras. Socialtjänsten gör då en utredning där de bland annat gör hembesök i den avlidnes hem för att bilda sig en uppfattning om boendets värde. Utöver det behövs uppgifter som t.ex dödsfallsintyg, kontoutdrag, kopia på begravningskostnaden med mera.

Om det finns tveksamheter eller om det krävs en omfattande efterforskning kring den avlidnes tillgångar ska en bouppteckning upprättas. Detsamma gäller om

• Den avlidne efterlämnar fast egendom eller tomträtt.
• Någon av dödsbodelägarna begär att en bouppteckning ska upprättas.

Viktigt att tänka på

Du får inte röra dödsboets tillgångar. De ska i första hand användas till att betala begravningen. Betala inte heller några räkningar och tänk på att stoppa eventuella betalningar via autogiro.

Svenska kyrkan har uppdraget att sköta begravningar för alla invånare. Alla som är folkbokförda i Sverige betalar därför en begravningsavgift till Svenska Kyrkan. Det gäller oavsett om man är medlem i kyrkan eller inte.

I avgiften ingår rätt till

• lokal för begravningsceremonin
• diverse transporter
• kremering
• gravplats
• gravsättning

Strö ut aska

Det behövs tillstånd från Länsstyrelsen för att få sprida askan efter en avliden person på annan plats än begravningsplats. Länsstyrelsen kan ge tillstånd att strö askan i vattendrag, sjöar och hav.

När dödsboet helt eller delvis saknar tillgångar till begravningskostnaden kan dödsboet söka ekonomiskt bistånd till dessa kostnader.

Ekonomiskt bistånd kan utgå upp till högst ett halvt prisbasbelopp med avdrag för dödsboets tillgångar.

Uppgift om prisbasbelopp hittar du på www.scb.se Länk till annan webbplats.

De kostnader som kan ingå vid ansökan om ekonomiskt bistånd vid en begravning är följande:

• Kista
• Urna
• Transport
• Dödsannons i en tidning
• Enklare kistdekoration
• Enklare förtäring
• Gravsten eller gravyr på befintlig gravsten.

Kostnader som inte ersätts är:

• Handbuketter
• Solist
• Middag
• Minnesalbum
• Tackannons och tackkort.

Viktigt att tänka på

De tillgångar som finns i dödsboet ska i första hand gå till begravningskostnaden. Inga andra räkningar betalas före. Det är därför viktigt att säga upp eventuella autogiron.

Begravningsombudet granskar hur begravningar sköts för personer som inte tillhör Svenska kyrkan.

De som inte tillhör Svenska kyrkan har inte rösträtt i de kyrkliga valen. Det innebär att de inte direkt kan påverka beslut om till exempel begravningsavgift eller hur nya begravningsplatser ska se ut.

För att öka deras insyn utser länsstyrelsen begravningsombud.

Älvkarleby kommuns begravningsombud

I Älvkarleby kommun är Magnus Grönberg begravningsombud.
Du som inte är medlem i Svenska kyrkan är välkommen att kontaktaMagnus när du

• anser att ditt intresse i begravningsfrågor inte tillgodoses eller
• har frågor om en begravning som inte ska utföras i Svenska kyrkans regi.

Kontakt:
Magnus Grönberg, 070-323 10 50