Under ett par veckor har vi mätt hur mycket mat som blir över i förskolor, skolor och på omsorgsboendet.

Matsvinn är den mat som slängs i onödan, som hade kunnat ätas om den hanterats på ett annat sätt. Två gånger om året mäter kommunens måltidsservice hur stort matsvinnet är. I mätningarna som startade i fjol undersöker man bland annat hur mycket som blir kvar

• i skålar, karotter och på bufféer (serveringssvinn)
• på tallriken när gästen har ätit klart (tallrikssvinn)

Mätningen i september och oktober visar att ungefär 65 kilo mat slängs varje dag. Det är en minskning med nästan 20 kilo jämfört med förra året. Ett positivt resultat, tycker kostekonomen Marianne Hasselberg:
"Ja, verkligen. På ett år har vi tillsammans räddat drygt 3,5 ton mat och sparat drygt 100 000 kronor."

Varje dag lagas cirka 1000 portioner i kommunens kök. För att maten ska passa så många som möjligt finns alltid två rätter, varav en är vegetarisk, att välja mellan. Men det krävs mer än god och vällagad mat för att portionerna ska bli uppätna. Att maten serveras på ett tilltalande sätt, i en miljö utan stress och höga ljud, är också viktigt. Måltidsenheten lagar maten men alla bidrar till en bra måltid, menar Marianne Hasselberg. Varje termin träffar hon skolornas mat- eller elevråd för att höra vad eleverna tycker.
"För många är det t ex mer aptitligt när kött, sås och grönsaker serveras var för sig. Det tar vi till oss, och försöker servera rätterna mer uppdelat när det är möjligt."

Vad kan vi göra mer?

Arbetet med att minska matsvinnet fortsätter och målet är att utgångsvärdet från 2020 ska halveras.

För Måltidsenheten handlar det bland annat om att välja hållbara arbetssätt och produkter, men för att nå målet behöver fler bidra, tycker Marianne Hasselberg.
"Den största utmaningen är att nå ut, att få alla att engagera sig. Det här är en insats vi måste göra tillsammans."